Beastie Boys började ju en gång som punkband men gick mer och mer över till hiphopliknande musik. Blev väldigt stora men nu blev det så här. Skivan inköpt på Inca vid Liseberg för en tia i perfekt skick. 20 låtar fyllda av rytmer och hiphopsång och jag gillar det ganska mycket faktiskt även om 20 låtar kanske blir lite väl mycket för de flesta låtar låter ganska lika men jag gillar att de någonstans i bakgrunden har ett ganska hårt sound och det gör ju att musiken blir så mycket intressantare än vanlig hiphop på det viset. Skivan har ju snart 20 år på nacken och det är helt sjukt vad tiden går egentligen och undra vad gruppen gör idag? Själv gillar jag musik lika mycket som förut och köper lika många skivor som förr om inte mer och då blir det sådana här köp också och det ångrar jag inte. Kanske inte den mest okända grupp precis men kanske en av deras minst kända skivor...i alla fall för mig men jag gillar att lyssna till den och sätter på den en gång till och Pass the Mic för fan!

Kristen skamusik är väl inte alltid man lyssnar på men så blev det idag och att skivan är köpt på Saron secondhand(någon kyrka-kommer ej ihåg vilken) för 5 kronor gör väl inte saken sämre. Det blir mer trovärdigt på det viset. Det enda som stör mig är låttitlarna...visst får man vara kristen och spela musik men varenda titel kanske inte behöver heta något med religiösa teman eller vad sägs om låtar som "Oh Lord, you´re beautiful" "Awesome God" , "Jesus draw me close" osv man kan väl bara vara "normalt" kristen om mman nu kan vara det. Men skitsamma...nu går vi över till musiken för det känns som om det är det viktiga med den här gruppen för min del eftersom jag kanske inte uppskattar texterna fullt ut precis. Men det blandas friskt mellan ren reggae som i "Lord I lift your name high" till punkiga "Awesome God" och till vanlig ska och det som är det viktiga i den här gruppen musik är att man blir glad när man lyssnar på det och sedan skiter jag i om det är texter om gud eller satan. Så gillar ni skamusik och vill ha något som ni aldrig hört då skall ni kolla in Insyderz för skivan musik är värd så mycket mer än 5 kronor...det måste jag säga. Får nog kolla in om det finns mer med denna grupp någonstans.

  Den här skivan investerades på Ginza för en liten liten guldpeng. Sångaren har tydligen varit med i Merciless och det finns medlemmar från gamla känggrupper som Dischange och Meanwhile. Musiken då? Snabbspelad death metal liknande trash eller vad fan skall man kalla det. Mycket melodier trots det stygga soundet är det och sången ligger långt framme och det är mycket av det som gör att den här skivan ändå kanns ganska egen i en lite annars uttjatad genre. Jag gillar att de har den speeden som de har för den här typen av tuff metal är verkligen något jag uppskattar. Någonstans läste jag Exodus....kanske det. Skitsamma vad de låter som eftersom det är en bra skiva och den metalgubbe/eller metaltant som inte investerar i just denna skiva kommer att ångra sig. Köp på Ginza innan det är försent.

Denna finska grupps skiva kom 2006 och ingick i de tio skivor jag köpte för 50 kronor i en affär i Stockholm så den kostade alltså fem kronor endast. Fint skick som bara den och musiken är i ganska fint skick det också. Metal är det verkligen men det är lite annorlunda sådan eftersom jag gillar riktigt bra när den tuffare bakgrundssången kommer in även om det inte är något fel på Mikkos sång så gillar när det deathmetalliknande kommer in som ett brev på posten. Musikaliskt är det någonstans mellan gotisk metal och powermetal och lägg till det lite tuffare metal. Låter väl glasklart...eller inte kanske. Jag är jävligt dålig på att beskriva just metal eftersom jag är livrädd för att skriva fel genre för det gjorde jag en gång och fick skäll av en läsare och eftersom det verkar så viktigt för en del metallhuven med rätt genre så nöjer jag mig att säga att det är tung musik vi avhandlar.  Men för fem kronor kan man ju tycka att den mest musiken är värd något men så är inte fallet Grendel för den här skivan kunde ha betingat ett högre pris och ändå varit gillad av mig men visst priset sätter gränserna och standarden också.

  Ännu en gång har jag fyndat på Ginza för en tia och kollar man in där ibland så kan man göra riktiga fynd ibland. Divine:Decay hade jag en skiva med innan och de ligger på det franska bolaget Osmose Productions som släpper både bra och dåliga saker men en sak kan man vara säker på när det gäller det bolaget...det är att det är tunga saker det handlar om. Det här bandet är finnar efter vad jag förstår och i en hel del av låtarna har de ett Metallica-liknande sound eller vad sägs om den självbetitlade "Divine Decay" där Metallica ekar en hel del i det undermedevetna men det är väl ganska många metal-band som har blivit influerade av en såpass bra grupp som Metallica genom åren. Testament är en annan grupp jag tänker på....kanske inte så konstigt. Det är riktigt snyggt många gånger och melodierna haglar i all deras hårda musik och tempot är det inget fel på heller i många av låtarna. Kul när man hittar metal-grupper på detta vis som höjer sig över det vanliga metalträsket för det tycker jag att Divine:Decay verkligen gör. Men som vanligt när det gäller metal så skall man vara på rätt humör och det är jag idag. Jag känner mig stark och ännu starkare blir jag av att lyssna till den här gruppen. Jag tror skivan har tio år på nacken men det känns ändå som de har ett fräscht sound och sådan här musik åldras egentligen inte så mycket.

Den här skivan finns att få tag på hos Ginza för en tia och jag själv köpte den för en tia på CD-centralen för några dagar sedan. Jag förstår inte att jag missat denna godbit när den kom(1994) för närmare Stones-pasticsh kommer man inte och låten "Rocks" borde ha kommit från något tidigt Stones-album men det är alltså Primal Screams egen låt. De har förstärkt vissa av låtarna med blås och det kan göra underverk ibland med rockmusik om man låter det vara på en nivå så att de inte tar överhand och det har verkligen inte Primal Scream låtit de göra. Stone Roses är en annan grupp som jag tänker på i några av låtarna och det är väl det lite flummiga soundet som de får till i några av låtarna. Det är inte bara bra låtar (läs "Fumky Jam") på skivan men som helhet är det en mycket habil rockskiva som borde behandlas som den klassiker den är och inte slumpas ut på Ginza och i begagnade affärer och ni som gillar Stones, Aerosmith, Stone Roses och ni vet den typen av rock n roll borde springa benen av er efter denna skiva om ni inte redan har den men jag förmodar att ni redan har införskaffat denna för många år sedan och att jag är 17 år för sent. Men som vanligt är jag out-of-date ;-)

När man hittar skivor för en femma som är i god kvalité och snyggt skick och dessutom är bra så känns livet härligt tycker jag i alla fall. Jag har inga andra anspråk på vad som är härligt och roligt förutom att jag själv, familjen skall må bra, jag skall ha mycket pengar och GAIS ska vinna alla matcher men annars....På Ginza står skivan på Gospel/Kristet och jag vet inte hur många som kommer att hitta den där men visst kristna är de nog för det var nog alla band på Tooth & Nail/Bec Recordings efter vad jag förstod.  Skivan med sjumannabandet släpptes 1997 och den är en intressant upplevesle för alla oss som gillar lite sväng i musiken. Punken och skan blandas på ett mycket trevlig sätt i Supertones musik och skall ni bara lyssna på ett skapunkgäng med blås så är kanske Supertones gruppen som ni har saknat hela ert liv. Man blir riktigt glad när man lyssnar på gruppen och egentligen är det svårt att sitta still och skriva detta för det spritter i benen och blåset framhäver musiken och tar inte överhand och då är blås en tillgång i musiken när den används på detta sätt. Supertones är ett band som jag rankar högt som ett av de bättre skapunkbanden i världen och det är synd att de inte har fått mer cred än vad de har fått hittils och de kommer nog inte att få det heller eftersom de slutade 2005 att spela ihop.

  Jag är en sjuk människa för jag har redan tusentals skivor och har ändå en lista på flera tusen till som jag "behöver" för att komplettera en hel del artister/grupper som jag inte har alla officiella releaser med. Den här skivan låg med på den listan och jag blev riktigt glad när jag hittade denna för en tia på Mynt och Musik på Stigbergsliden. Skivan är utgiven 2004 och på bolaget Earache och har följdaktigen beteckningen MOSH och så några siffror. Mosh är det väl inte precis vi snackar om men bra musik är det likasåväl. De 8 låtarna fångar mitt intresse för Cult of Luna är en grupp som gärna fångar människors intresse. Skivan börjar med en väldigt lång inledning med en sekvens som upprepar sig hela tiden och stämningen byggs upp på något vis. Låten heter "Echoes" och det är ett bra namn på en låt med den inledningen. De tunga trummorna kommer så sakta in och resten av instrumenten fyller på efter hand...mäktigt. Låter till och med som om det är några stråkar inblandade och jag tänker lite grand på Apocalyptica. Tyngre och tyngre blir låten och mer och mer instrument fylls på....tills den råa sångaren kommer in och fullbordar mästerverket.....helt klart måste man vara på rätt humör för en tung urladdning som detta är och de långa låtarna maler ner allt förstånd man hör på ett härligt sätt. Magiskt i långa stunder och vad skall man kalla musiken....doom? stoner? långsam death metal?..........skitsamma egentligen...vi kallar det bra musik.